Archive for the Resan 2007 Category

Snipp snapp snut…..

Posted in Resan 2007 on augusti 19, 2007 by piukku

….sa var resan slut. De senaste dagarna spenderade vi, som jag talade om tidigare, i Delhi. Vi var bada ganska trotta efter de sista hektiska veckorna i Kashmir och Rajasthan.

Indien ar helt klart ett kravande land att resa runt. Fysikst, med klimatet och matkulturen som tar ett tag att vanja sig vid, men aven mentalt med standigt hogt tempo och det nyfikna, oblyga indiska sättet som kan få en att tappa tålamodet och ryta till om man vaknat på fel sida. Samtidigt är allt detta just det som gör Indien till en så speciell plats att besöka. Jag kommer garanterat att återvända.

Jag sitter nu i min brors rum, hemma, efter att ha lämnar Robin i Delhi, och tänkte avsluta denna blogg. Vet inte riktigt hur jag ska göra det, så jag lägger upp lite bilder och så får de bli bra så.

p1010280.jpg

Robban matar en apa i Bodgaya

p1010144.jpg

På väg till Bangladesh från Calcutta.

p1010329.jpg

Nyvakna inväntar vi soluppgången i Varanasi

p1010358.jpg

Vad vore Indien utan alla galna, vilda, allätande kor. Mmmm, straight from the bin.

p1010683.jpg

Liten åsneunge i Leh

p1010713.jpg

Leh

p1010800.jpg

Det blev säkert en vecka på tåget, allt som allt. Här ser vi en sömnig Robin på vag till Delhi.

p1010852.jpg

Och till sist lite av den indiska säkerheten. Elektrikerna ser till att allt står rätt till, Paragansh, Delhi.

Det var allt.

Tack för denna gång. Vi får se när jag får möjlighet att skriva nästa reseblogg.

Annonser

Rajasthan, kortis

Posted in Resan 2007 on augusti 16, 2007 by piukku

Fyra dagar tur och retur: Jaisalmer, en liten stad 22 timmar med tag vaster om Delhi, precis vid den Pakistanska gransen. Tagresan var lang men vi ar vana vid detta laget, men denna gang blaste det in massor av sand i taget sa vi var tackta av ett litet sandtacke nar vi var framme i Jaisalmer, som ju ligger i oknen.

Vi gick mest runt i staden och tog det lugnt. Jaisalmer liknar nagot taget ut tusen och en natt, med bega, sandiga labyrintgrander och hus. I sondags bestamde vi oss for att narmare bekanta oss med oknen och bokade in oss pa en eftermiddags jeep ut i landskapet. Vi fick prova pa lite kamelridning, vilket kandes ganska turistit, dock annorlunda och nagot jag aldrig provat pa forut. Jag belv forvanad hur stor kamelen var och man sitter praktistk taget tva meter upp i luften nar det bar i vag.

Som sagt, vi ar tillbaka i Delhi, igen. Har kommer vi spendera de sista dagarna innan min och Robins vag skiljs at. Robin aker till Bangkok pa traningslager medan jag atervander till Sverige. Vi har dock fyra dagar kvar i Delhi och ska forsoka klamma ut maximalt av dessa. Igar var Indiens sjalvstandighetsdag vilket firades med fyrverkerier pa kvallen. Alla butiker och marknader var stangda och manga manniskor flog drakar i parker och runt om i stan.

Nu ska jag springa ivag och slita upp Robin ur sangen. Bilder foljer.

p1010799.jpg

p1010803.jpg

Jaisalmer, fran fortet ner pa stan.

p1010825.jpg
Jaisalmer, fran stan upp pa fortet

p1010827.jpg
Tva heliga man som lat sig fotas for en gang skull.

p1010842.jpg

Kamelerna vi red pa, min ser vi har till vanster och hette Rocket.

p1010843.jpg

En kvinna som tar sig over en sanddyna i blasten.

Hej

Pa hog hojd

Posted in Resan 2007 on augusti 8, 2007 by piukku

Igar morse flog vi fran Leh tillbaka till Delhi, vi sparade minst fyra dagar pa att flyga sa de var vart den extra pengen. Jag satt med dubbla strumpor, ylletroja och halsduk pa planet och fick en chock nar vi klev av planet och mottes av Delhis 35 graders fuktvagg. De sista dagarna i Leh var kalla.

Delhi ar sig likt, denna gang valde vi at bo mer centralt. Vi bor vid New Delhi Train Station, pa Main Bazaar och kaos moter en sa fort man kliver ut pa gatan fran hotellet, som delhi ska vara med andra ord.

Vi hade planerat att ta en treck i Leh och knalla nagra dagar i bergen, men Robin drabades av en allergisk reaktion till foljd av det smutsiga rummet vi bodde i de forsta dagarna i Leh. Robin ar dammallergiker och tog in pa finhotell i et par dagar for att rada bot pa symtomen, som var som en kraftig forkylning. Det var dock tillrackligt for att skjuta upp trecken da man bor vara 100% i kroppen for att ga pa de hojderna.

Efter tva dagar hade Robin frisknat till och vi bokade in oss pa en tredagarstreck (dessa tva dagar var vi och kollade pa hastpolo, klattrade upp for en kulle till ett buddhistiskt kloster och letade efter Dalai Lama som var pa besok i Leh, han undkom oss dock:)

Vi hade planerat att det bara skulle vara jag, Robin och en guide pa trecken men eftersom vi bokade sa nara inpa avfard lyckades inte var arrangor fixa hastar eller asnar som skulle bara var packninga sa vi blev sju personer pa trecken: jag, Robban, var guide/kock och fyra barare.
Den forsta dagen tog vi en jeep sa hogt upp vi kunde, sa hoppade vi av och borjade knalla. Till var forvanging stannde vi efter tre timmar och fick reda pa att vi var framme pa lagerplatsen. Vi hade velat ga mer men guiden rekommenderade att ta det lugnt forsta dagen och sova pa en lag hojd. Sa vi slog lager (eller rattare sagt grabbarna solg lager medan jag och Robin tag en eftermiddagslur i vart talt)

Vi knallade runt lite i omgivningen, at en stadig middag och sedan gick vi och la oss. Andra dagen vaknade vi med tuppen och borjade ga mot basecamp. Efter tre timmar nadda vi den andra lagerplatsen och medan vara barare slog lager igen borjade jag, Robban och guiden ga uppfor mot basecamp.
Efter en timme borjade jag kanna av hojden, min nacke och mina axlar kandes som de just hade varit med om ett pass pa gymmet.
Vi forsatte uppat och jag sackade efter. Varje steg upp kandes som ett maratonlopp (inte for jag nagonsin har sprungit ett :).
Nar vi var bara en kilometer fran malet borjade det ga riktigt segt, Robin och guiden hade natt dit redan. Jag var tvungen att satta mig ner och vila efter varjer tjugo till trettio meter och nar jag val nadde basecamp borjade jag hyperventilera. Mina armar borjade stickas och jag kande mig svag. Jag ropade pa Robin och sa att jag kande mig knas. Han skickade mig nerat for att luften uppenbarligen var for tunn for mig och min kropp inte fick nog med syre. Robin stannade och fotade.
Jag borjade stappla ner for berget, mina ben borjade ocksa domna bort och sedan fick jag kramp i bada mina armar. Jag snubblade nerat som en fullgubbe och var helt yr i skallen. Passerade en tysk men minns inte riktigt vad jag sa till honom. Krampen i armarna gjorde sa jag tappa min vattenflaska och min hatt och jag ramlade till marken. Jag borjade hasa mig nedfor liggandes och nar jag fick kramp kanningar i benen och ansiktet bojade domna bort fick jag panik. Jag ropade pa Robin men han var utom horhall. Jag drog varje andetag sa djupt jag kunde men fick ingen lkuft. Jag mastade ihop en kraftanstangning och kom upp pa fotter. Med armarna i en spasmervridning och ryggen krokt snubblade jag vidare. Da horde jag Robin komma springandes, han tog tag i mig och tillsammans sprang vi nedat. Luften blev lattare och lattare att andas ju langra ner vi kom, bara nagra hundra meter gjorde stor skillnad och efter tio minuters gang borjade krampen slappa i benen och sedan i armarna. Nar vi kom ner till lagerplatsem visade jag fortfarande symtom pa hojdsjuka sa vi blev rekommenderde att ga ner annu mer. Vi borjade ga den langa vagen tillbaka till forsta lagerplatsen och nar vi val nadde dit madde jag bra igen. Vi var helt slut och lade oss att vila i taltet.
Det var det otackaste jag varit med om och jag trodde aldrig att hojdsjukan kunde sla till sa snabbt. Att mina armar och ben borjade krampa berodde pa att kroppen inte fick tillrackligt med syre och skar av syretillforseln till de oviktiga organen och pumpade den istallet till tex hjarta, lungor och dyligt, fick jag reda pa.
Vi sov bada som stockar den natten och vid gryning knallade vi nedfor hela vagen tillbaka.
Igar morse flog vi fran Leh och utsikten fran planer var grym. Vi fick se himalaya uppifran och nagra riktigt stora berg.
Idag ska vi pa bio ar det tankt och bara ta det lugnt, for att imorgon forsatta resan, denna gang mot Rajashtan.

Jag var hos en optiker igar for jag har markt att min langdistans syn inte ar var den brukar. Jag gick till tva olika optiker och de bada sa samma sak: jag behover glasogon! Sa idag ska jag aven ga och kolla om jag hittar ett par som passar.
Nagra bilder kommer har och aven ett videoklipp om allt gar som det ska, hall till godo.

p1010710.jpg

Vid buddhist klostrets boneflaggor, pa kullen.

p1010735.jpg

Ganget samlat, bararna och guiden, robin finns till hoger i taltet

p1010745.jpg

Vid lagerplats tva.

p1010747.jpg

Vi sag manga likrester fran djur pa vagen uppfor, har ser vi en nydod hast, Robin och var guide vi foten av Stock Kangri

p1010749.jpg

Jag pa basecamp, fem muniter efter denna bild borjar jag sega ihop.

p1010753.jpg

Robin i vart talt sista dagen vid lagerplatsen.

p1010775.jpg

Grabbarna pa planet.

p1010785.jpg

Utsikten fran planet.

Hastpolo i Leh sag svart ut att traffa den dar lilla bollen fran hastryggen med klubban.

Nu ska jag bege mig.

Hade hade!

Tattoo

Posted in Resan 2007 on juli 31, 2007 by piukku

Har ar Robins tatuering som den ser ut i farg.

Missade att lagga upp den igar.

Hej

p1010540.jpg

Sarskorpor ligger kvar an sa fargen ar inte 100 preocent.

Leh

Posted in Resan 2007 on juli 30, 2007 by piukku

Vi ar nu framme i Leh. Jeepresan var bland det haftigast jag varit med om. Resan tog 18 timmar och vi passerade fyra enorma berspass. Farden borjade kl tva pa morgonen och de tre forsta timmarna klattrade jeepen uppfor berget vi bodde vid. Vid 0530 hade vi natt toppen och vi fick se tva hariga yakar. Det var svinkallt och sno lag sporadiskt runt berget. Vi fortsatte farden, nu nerat pa andra sidan berget. Vi korde i princip upp och ner for berg hela vagen till Leh, passerade en del dalar och sandbetackta paltaer ocksa. Vagen ligger i mellersta himalaya och genom det sista bergspasset korde vi pa den nast hogsta belagrade bilvagen pa jorden. Vi stannade pa toppen av det passet och fotade. Da var vi pa 5300 meters hojd och det var riktigt kallt och blasigt. Robin och jag sprang runt pa toppen men blev snart helt utmattade pga den tunna luften. Chaufforen ropade snart tillbaka oss och sa att om vi inte fortsatter ner snart kommer alla i jeepen fa ont i huvudet och borja ma illa. Stannade kanske 10 min pa toppen men hann fa en del fina bilder.

Vi kom farm till Leh vid nio pa kvallen och efter en snabb middag borjade vi leta efter ett guesthouse och gick forbi ett stalle som hette Paul Guesthouse, mycket passande tyckte vi sa dar bor vi nu. Vi har sovt till mitt pa dagen idag och tog riktigt igen oss efter den tunga bilturen.

Leh ar en stad som ligger pa 3500 meters hojd och precis brevid staden rinner floden Indus. Befolkning ar pa runt 28000 sa det ar inte stort. Staden ar omringad av berg och bakom floden tittar riktigt hoga berg fram, snotackta. Landskapet ar kargt och bergen som ligger narmast oss ar brunroda och sandiga med nagra fa hus pa, hogst upp pa bergen kan man ofta hitta ett buddhistiskt tempel. Vi har knallat runt lite i staden idag och imorgon bokar vi nog in oss pa nogon trekk.

Det var allt, nagra bilder foljer.

p1010608.jpg

Bergspass nummer tva.

p1010637.jpg

Robin pa jeepen

p1010668.jpg

Pa toppen av det hogsta bergspasset, 5300m, kallt och vindigt

p1010676.jpg

Yakflock

p1010679.jpg

utanfor mitt guesthouse

p1010687.jpg

Staden Leh.

Det var tankt att ett videoklipp skulle upp denna gang men uppkopplingen i Leh ar inte de snabbaste sa det far vara. Nu ska jag springa ivag och ta en nattmacka.

Hej

Manali

Posted in Resan 2007 on juli 26, 2007 by piukku

Vi ar kvar i Manali och njuter av den svala skon luften.

Igar tog vi en promenad upp det berg som vi bor narmast. Vi knallade rakt upp i en timme tills vi kom till en ang dar en Japan hade bosatt sig. Han drev ett cafe langt upp pa berget dit inga fordon kan ta sig. Han hyrde bergsslatten for 20000 (runt 4000 kr) rupies om aret och sov i ett litet hus vid bergsklippan aret om. Han hade fester uppe pa berget och tydligen hade just en svensk Dj varit dar och spelat. Vi satt och drack varm choklad och pratade med Japanen medan vi samlade vara krafter for den forsatta klattringen uppat. Nar vi val fortsatte fick vi sallskap av Japanens nio hundar, som slog folje med oss en bit upp pa berget. Vi foljde en stig som ledde oss over pa nasta berg och i en bage nerat mot floden. Val nere igen knallade vi hemat, det blev en fyra timmars promenad allt som allt.

Dagen innan hade vi varit pa fisketur. Vi hyrde en guide och en jeap som korde oss tre timmar fram Manali till en flod, dar fiskade vi tre timmar, guiden fick en lirten oring pa 500 gram, Rocin och jag gick lottlosa. Utrustningen var ingen vidare och paminnde och de dar setten man koper pa statiol. Vi hade bara tva drag och det tog inte lang tid innan de hamnade pa flodbotten och vi satt med enkelkrokar och ost som lockbete. Det var fint vader och fin omgivning vilket gjorde att dagen inte blev helt bortkastad.

For tillfallet haller Robin pa att avsluta sin tatuering, jag lagger upp en bild pa hur den sag ut imorse innan han gick ivag for att fa den i farg.

Vi kommer vara i Manali ett par dagar till innan vi fortsatter till Leh. Har ar lite bilder.

p1010502.jpg

p1010512.jpg

Fisket i full gang, har ser vi aven var guide(till hoger), var chauffor (mitten) och en bybor som tog en paus fran sitt arbete for att titta pa(vanster).

p1010520.jpg

Japanens hundar.

p1010526.jpg

p1010529.jpg

”The hills are alive, with the sound of music” – sjunger jag skuttandes.

p1010531.jpg

Val nere igen. Byn vi ser har ar en 5 kilometerspromenad bort.

Det var allt for nu.

Paul

kortis fran Manali

Posted in Resan 2007 on juli 22, 2007 by piukku

De senaste dagarna har vi bara tagit det lugnt och vant oss med hojden. Planerar en treck, far se vad det blir for nagot, hur lange och vart vi gar.

Vi bor i Old Manali, en backpackertat ort en bit upp fran centrala Manali. Manali ligger i en dal omringat av berg, som vi inte sett topparna pa an eftersom vi annu inte haft en molnfri dag och bergen ar tackta av dem. En flod rinner genom staden och nagon dag tankte vi se om det finns nagon fisk i floden.

Brevid vart hotell hittade Robin en man som utforde thailandsk tatuering. Med bambupinne med en nal i ena anden som man doppar i en blackburk och sedan kor ner i kottet, ingen maskin alltsa. Robin hade lange funderat pa att ta en tatuering sa han slog till.

Jag hittade en videofunktion pa Robins kamera sa jag lagger har upp ett klipp, inget ljud dock. Enjoy.

Blir sakert fler videos nu nar jag vet hur man gor. Men det var allt for nu.

PS. Lilljohn har lamnat gruppen och akt hem till Sverige. Han var sjuk en tid i Delhi och kannde att han inte orkade fortsatta upp med oss norrat. We miss you John. DS

Peace Out.

Paul