Arkiv för juli, 2007

Tattoo

Posted in Resan 2007 on juli 31, 2007 by piukku

Har ar Robins tatuering som den ser ut i farg.

Missade att lagga upp den igar.

Hej

p1010540.jpg

Sarskorpor ligger kvar an sa fargen ar inte 100 preocent.

Annonser

Leh

Posted in Resan 2007 on juli 30, 2007 by piukku

Vi ar nu framme i Leh. Jeepresan var bland det haftigast jag varit med om. Resan tog 18 timmar och vi passerade fyra enorma berspass. Farden borjade kl tva pa morgonen och de tre forsta timmarna klattrade jeepen uppfor berget vi bodde vid. Vid 0530 hade vi natt toppen och vi fick se tva hariga yakar. Det var svinkallt och sno lag sporadiskt runt berget. Vi fortsatte farden, nu nerat pa andra sidan berget. Vi korde i princip upp och ner for berg hela vagen till Leh, passerade en del dalar och sandbetackta paltaer ocksa. Vagen ligger i mellersta himalaya och genom det sista bergspasset korde vi pa den nast hogsta belagrade bilvagen pa jorden. Vi stannade pa toppen av det passet och fotade. Da var vi pa 5300 meters hojd och det var riktigt kallt och blasigt. Robin och jag sprang runt pa toppen men blev snart helt utmattade pga den tunna luften. Chaufforen ropade snart tillbaka oss och sa att om vi inte fortsatter ner snart kommer alla i jeepen fa ont i huvudet och borja ma illa. Stannade kanske 10 min pa toppen men hann fa en del fina bilder.

Vi kom farm till Leh vid nio pa kvallen och efter en snabb middag borjade vi leta efter ett guesthouse och gick forbi ett stalle som hette Paul Guesthouse, mycket passande tyckte vi sa dar bor vi nu. Vi har sovt till mitt pa dagen idag och tog riktigt igen oss efter den tunga bilturen.

Leh ar en stad som ligger pa 3500 meters hojd och precis brevid staden rinner floden Indus. Befolkning ar pa runt 28000 sa det ar inte stort. Staden ar omringad av berg och bakom floden tittar riktigt hoga berg fram, snotackta. Landskapet ar kargt och bergen som ligger narmast oss ar brunroda och sandiga med nagra fa hus pa, hogst upp pa bergen kan man ofta hitta ett buddhistiskt tempel. Vi har knallat runt lite i staden idag och imorgon bokar vi nog in oss pa nogon trekk.

Det var allt, nagra bilder foljer.

p1010608.jpg

Bergspass nummer tva.

p1010637.jpg

Robin pa jeepen

p1010668.jpg

Pa toppen av det hogsta bergspasset, 5300m, kallt och vindigt

p1010676.jpg

Yakflock

p1010679.jpg

utanfor mitt guesthouse

p1010687.jpg

Staden Leh.

Det var tankt att ett videoklipp skulle upp denna gang men uppkopplingen i Leh ar inte de snabbaste sa det far vara. Nu ska jag springa ivag och ta en nattmacka.

Hej

Manali

Posted in Resan 2007 on juli 26, 2007 by piukku

Vi ar kvar i Manali och njuter av den svala skon luften.

Igar tog vi en promenad upp det berg som vi bor narmast. Vi knallade rakt upp i en timme tills vi kom till en ang dar en Japan hade bosatt sig. Han drev ett cafe langt upp pa berget dit inga fordon kan ta sig. Han hyrde bergsslatten for 20000 (runt 4000 kr) rupies om aret och sov i ett litet hus vid bergsklippan aret om. Han hade fester uppe pa berget och tydligen hade just en svensk Dj varit dar och spelat. Vi satt och drack varm choklad och pratade med Japanen medan vi samlade vara krafter for den forsatta klattringen uppat. Nar vi val fortsatte fick vi sallskap av Japanens nio hundar, som slog folje med oss en bit upp pa berget. Vi foljde en stig som ledde oss over pa nasta berg och i en bage nerat mot floden. Val nere igen knallade vi hemat, det blev en fyra timmars promenad allt som allt.

Dagen innan hade vi varit pa fisketur. Vi hyrde en guide och en jeap som korde oss tre timmar fram Manali till en flod, dar fiskade vi tre timmar, guiden fick en lirten oring pa 500 gram, Rocin och jag gick lottlosa. Utrustningen var ingen vidare och paminnde och de dar setten man koper pa statiol. Vi hade bara tva drag och det tog inte lang tid innan de hamnade pa flodbotten och vi satt med enkelkrokar och ost som lockbete. Det var fint vader och fin omgivning vilket gjorde att dagen inte blev helt bortkastad.

For tillfallet haller Robin pa att avsluta sin tatuering, jag lagger upp en bild pa hur den sag ut imorse innan han gick ivag for att fa den i farg.

Vi kommer vara i Manali ett par dagar till innan vi fortsatter till Leh. Har ar lite bilder.

p1010502.jpg

p1010512.jpg

Fisket i full gang, har ser vi aven var guide(till hoger), var chauffor (mitten) och en bybor som tog en paus fran sitt arbete for att titta pa(vanster).

p1010520.jpg

Japanens hundar.

p1010526.jpg

p1010529.jpg

”The hills are alive, with the sound of music” – sjunger jag skuttandes.

p1010531.jpg

Val nere igen. Byn vi ser har ar en 5 kilometerspromenad bort.

Det var allt for nu.

Paul

kortis fran Manali

Posted in Resan 2007 on juli 22, 2007 by piukku

De senaste dagarna har vi bara tagit det lugnt och vant oss med hojden. Planerar en treck, far se vad det blir for nagot, hur lange och vart vi gar.

Vi bor i Old Manali, en backpackertat ort en bit upp fran centrala Manali. Manali ligger i en dal omringat av berg, som vi inte sett topparna pa an eftersom vi annu inte haft en molnfri dag och bergen ar tackta av dem. En flod rinner genom staden och nagon dag tankte vi se om det finns nagon fisk i floden.

Brevid vart hotell hittade Robin en man som utforde thailandsk tatuering. Med bambupinne med en nal i ena anden som man doppar i en blackburk och sedan kor ner i kottet, ingen maskin alltsa. Robin hade lange funderat pa att ta en tatuering sa han slog till.

Jag hittade en videofunktion pa Robins kamera sa jag lagger har upp ett klipp, inget ljud dock. Enjoy.

Blir sakert fler videos nu nar jag vet hur man gor. Men det var allt for nu.

PS. Lilljohn har lamnat gruppen och akt hem till Sverige. Han var sjuk en tid i Delhi och kannde att han inte orkade fortsatta upp med oss norrat. We miss you John. DS

Peace Out.

Paul

Update, Varanasi, Agra and a little bit of Delhi

Posted in Resan 2007 on juli 19, 2007 by piukku

Det var ett tag sedan sist. Vi befinner oss for tillfallet i Delhi, i ett omrade som heter Mainu Ka Tilla, aven kallar Tibetan refugee town. Oradet ar lugnare an main bazaar, dar de flesta tursiter hanger. Visiten ar endast en transit mot nordligare breddgrader men vi passar ocksa pa att vila upp oss innan vi drar till Jammu och Kashmir.

Sedan det sita inlagget har vi besokt Varanasi och Agra. Varanasi var lugnt den galnaste staden jag varit i. Floden, Ganges, ar hjartat i staden, den ar helig och ett dopp i floden skoljer bort ens synder, sags det. Vi tog in pa ett hotell precis vid floden, efter att ha spenderat forsta natten pa ett guesthouse i nagon grand som var omojlig att hitta nar solen gatt ner.
Gatorna narmast floden ar valdigt tranga och paminner om tvargatorna i Gamla Stan. Har knallade vi runt och slapp den tyngsta trafiken som varit sa pataglig den senaste manaden.
Ghattarna ar en central del av Varanasi. En ghat ar en lang trappa som leder ner i floden, dar samlas religiosa manniskor for sina rituella bad, men ocksa de som bara vi svalka sig. Floden ar dock enormt smutsig. Pa kvallarna halls gudstjanster och det spelas religios musik.
Det finns aven de sa kallade ”burning ghats”, har kremeras avlidna for att uppna befrielse fran aterfodelse. Manga kommer till Varanasi for att invanta doden for att sedan bli kremerade vi floden, vilker ar ett sakert kort till fralsning. I Varanasi finns alltsa manga gamla manniskor, de vaknar pa morgonen, gar ner till floden och doppar sig, spenderar sedan resten av dagen med att bara ga runt i stadens tempel och be.
En dag gick vi planlost runt nar vi stotte pa en man, han livnarde sig pa att visa manniskor som oss runt i stadens sma och svaratkommliga horn. Vi slog folje och snart befann vi oss vi en utav dessa burning ghars. Vi fick ett och annat forklarat for oss medan vi sag pa ritualerna. Den doda manniskan fors av sina slaktingar ner till ghaten, dar doppas den och laggs vid trappan for att torka i solen. Nar kroppen ar torr och traet har forberetts laggsa kroppen pa vedhogen och efter en kort ritual tands brasan. Inga kistor forekommer, bara ett tunnt tygskyllke omsluter kroppen. 200-300 manniskor kremerades varje dag vi den ghaten vi besokte. En dod man lades precis under oss och hade borjat formultna ordentligt fick vi se nar famljen lindade in honom i tygstycket. Varje morgon rengors ghaten och askan samlas da ihop och laggs i floden. Det var en valdigt egendomligt att sta dar och se pa nar folk brannde sina anhoriga. Det kandes som man gjorde intrang pa nagot valdigt privat, men ingen verkade ens lagga marke till varan narvaro.
Var guidvan visade oss ett par tempel och det lokala ”bhang-standet”. Bhang ar en kompott av marijuana och diverse bakingredienser, som socker och mjol. Det ar lagligt i Varanasi och anvands av manniskor i religiosa cermonier (aven av barn och ungdomar fick vi veta), men som vilken annan drog som helst fastnar manniskor for det och missbrukar det.
Dar i en grand satt en man i ett igenburat trastand och salde sma kakor och grona bollar. Vi lamnade de djupaste granderna och atervande till ghattarna.
Dagen efter tog jag och Robin en battur till andra sidan floden. John lag kvar pa rummet och sov. Vi tankte besoka Maharaja Fortet men val framme, efter en trevlig battur pa floden, var fortet stangt. Pa vagen darifran gick vi forbi en folksamling som verkade mycket nyfikna pa vad som rorde sig i mitten av klungan. Vi klammde oss in och sag en man som holl lada samtidigt som han holl en lada. (:)) Publiken verkade mycket upphetsad och klappade, tjoade och skrattade medan mannen pratade. Fran ingen stanns oppnade mannen en utav ladarna och drog fram en kobra. Mannen var en ormtjusare och hade massor av ormar med sig. Sakerheten var inte den hogsta heller, ormarna slingrade sig flera ganger ur tjusarens grepp och da loste sig den tatt staende gruppen kvickt. Ormen hann aldrig langt innan mannen hade grepp om den igen. Vi stod ett tag och forsokte hanga med i svangarna nar mannen pratade men folket och tog emot mynt och delade ut trabitar med vilka askadarna gjorde, ja jag vet inte vad. Vi fragade men fick inga svar som vi forstod, de sa bara ”magic” och pekade pa ormarna och trabitarna. Efter att ha gett ormtjusaren hundra rupies bakshish (typ muta eller dricks) for att fa ta ett foto gick vi tillbaka till baten och akte tillbaka till var sida av floden.

Efter fyra dagar i Varanasis hetta och mindre renliga omgivning kandes det som vi behovde lite avkoppling. Sa vi akte till ett fint hotell, lag i deras pool, drack lite ol, tog en steam bath och grabbarna passade pa att bli masserade.

Vi spenderade sex dagar i Varanasi, sedan bokade vi tag mot Agra.
I Agra finns det inte mycket att se hade vi hort, Robin hadevarit dar forut och vi siktade pa ett snabbstopp. Tio timmar spenderade vi i Agra. Vi fixade en rikshakille som kunde kora runt oss till de sevardeheter som fanns, Taj Mahal och ett fort fran 1600. Taj Mahal var mycket storre an jag trodde och det fullkomligt kryllade av folk dar. Pa kvallen stressade vi till stationen fort att hinna med kvallstaget till Delhi, dar vi nu befinner oss

p1010304.jpg

Helig man pa berget i Bodgaya

p1010310.jpg

Utsikt fran berget, pa andra sidan lag staden.

p1010319.jpg

Pa vag till Varanasi

p1010352.jpg

Varanasi, dar korna och tjurarna gjorde precis som de ville.

p1010378.jpg

Ormtjusaren pa andra sidan floden.

p1010382.jpg

Tar mig ett dopp i Ganges, vid ghaten nara hotellet.

p1010393.jpg

Sitarkonsert, musikern var mycket duktig fick vi forklarat for oss och musiken han spelade for oss lat precis som man tanker sig indisk musik, tabla(trummisen) spelaren skymmtar brevid honom.

p1010443.jpg

Robin och John trotta pa perrongen efter en heldag i Agra, taget gar mot Delhi.

p1010432.jpg

Taj Mahal, mycket mycket varmt, det ar inte ofta jag svettas genom sjortan, men dar gjorde jag det, lugnt 40 grader.

p1010450.jpg

Detta har vi pysslat med de senaste dagarna. Har ser vi Robin som jobbar pa brannan, vi befinner oss pa ett finhotell dit vi akte for att nyttja deras pool.

Det var allt for denna gang, idag ska vi boka biljetter till Manali, som ligger i sodra Kashmir. Staden ligger pa runt 2000 meters hojd, sa dar maste vi stanna ett par dagar och bli vana med den tunna luften innan vi forsatter norrat. Altitude sickness eller hojdsjuka kan drabba en om man pressar pa mot for hoga hojder for snabbt.

All the best

Paul

Bodhgaya

Posted in Resan 2007 on juli 8, 2007 by piukku

Jaha, da var var korta period i Bodhgaya over. Jag skulle kunna stanna har i en vecka men vi hade redan forbestalla biljetter till varanasi som gar imorgon bitti 0500.

I fredags morse stapplade vi somniga ut ur Gaya’s tagstation, solen har precis gatt upp och vi ar bara glada att vi hann av. Var kupe’kamrat skulle ocksa av i Gaya, han skaka liv i oss precis nar taget gled in pa perrongen sa det blev full fart. Vid stationen plockade vi en autoriksha som tog oss den sista biten till Bodhgaya. Vi hittade ett jattefint Tibetanskt kloster som aven fungerade som guesthouse. Dar fick vi bo bland munkar och pilgrimmer.

Bodhgaya ar kannt som platsen dar Buddha Gautama spenderade mycket tid. Har finns berg som han mediterade vid, sjon dar han traffade skaparguden vid och tradet dar Gautama satt nar han uppnadde upplysning.

Vi besokte tradet den forsta dagen och gick runt den lilla staden. Bodhgaya bestar av en huvudvag som stadens alla byggnader samlats runt. Fran denna vag leder en aveny ner mot stadens marknad, vid denna aveny finns aven templet dar Bodhitradet star. Pa eftermiddagen satt vi pa klostertaket och fick span pa ett tempel pa andra sidan en aker.  Vi bestamde oss for att knalla dit. Nasta beslut var kanske inte lika genomtankt, vi skulle gena. Mitt ute pa akern narmade vi oss en koss, bakom henne stod gubben, en tjur. Vana med kor, vattenbufflar och tjurar gick vi rakt mot tjuren troende att den var tam och skulle maka pa sig. 20 meter fran tjuren gjorde den ett utfall och var grupp skingrade sig mot alla vardens hall snabbare an en prast hinner saga amen. Jag horde Robins ylande och Johns skrik, det hela gick valdigt snabbt. Jag sag inte vart tjuren riktade sin horn men efter en panikspurt stannade jag i sakerhet och detsamma gjorde mina picadorer. Det blev en laxa jag sent kommer glomma. Tempelet naddes strax och vi tog igen oss medan vi satt intill jattebuddhan.

Igar tog vi en autoriksha till ett berg som vi last oss till dagen innan skulle finnas grottor uppepa. Detta var inte helt riktigt for vi fann en liten urgropning hogt upp pa berget dar aven en buddhastaty gomde sig i mnorkret. Utsikten var fin dock.

Idag hyrde jag och Robin en motorcykel och bestamde oss for att titta runt lite sjalva. John var inte sugen pa aventyr idag sa han har suttit pa internethaklet hela dagen. Vi hade spanat in ett berg som vi tycktes se ett tempel pa. Det tog ett tag innan jag stallt in mig pa vanstertrafiken. Vi korde genom staden och ut mot landsbyggden, genom en liten aker men getter och efter en halvtimmes korvag kom vi fram till berget. Det fanns trappor som ledde anda upp sa det var bara att pinna pa. Vi stannade halvvags upp och drack vatten brevid en sovande brahminprast. Val uppe sag vi ner pa en jattefin utsikt. Staden bredde ut sig under oss och floden bakon den.

Vi bekanta oss med den gamla mannen som satt utanfor ett tempelrum. Han var lugnt 70 nadda och hade tovigt rastahar till brostet. Bojd som ett fragetecken borjade han leda oss ned for baksidan pa berget. Vi kom fram till en urgropning i berget, ett par stenbumlingar lag over. Den gamla mannen gled ner i den lilla lilla springa i berget och ville att vi skulle folja med. Skeptiska sag vi pa medan han gled ner och kom upp pa andra sidan en stor bumling. Han ville att vi skulle gora samma sak, Robin var strax efter och jag kom ner en bit men insag snabbt att min muskulosa bringa skulle bli min undergang(jag fega ur). Robin klarade sig igenom men nod och nappe. Vi atervande till tempelrummet dar mannen valsignade oss i en slags ritual.  Jag blev aldig klok pa vilken religion det var fragan om for dar i rummet fanns en buddhastaty, en shivastaty och ett trad. Det var synd att var religiose van inte talade ett ord engelska. Det maste ha varit en form av buddhism eftersom buddhastatyn hade den centrala platsen i tempelrummet. Bugandes och bockandes lamnade vi den helige mannen och traskade nedat.

Imorgon lamnar vi alltsa en helig stad och aker mot nasta, Varanasi. Nagra bilder foljer>

p1010247.jpg

Klostret dar vi bodde

p1010298.jpg

Hondan

p1010254.jpg

tradet

gh

jag och mina larljungar 🙂 nej, de var en grupp indiska turister som ville ha ett foto med mig.

Snabbis till Bangla

Posted in Resan 2007 on juli 5, 2007 by piukku

De sernaste veckan har varit handelserik. I fredags tog vi bussen till Bangladesh efter att ha fixat med visum och biletter en heldag i Calcutta. Bussresan var smartfri och vi hann se en del av det Bangladeshiska countryside. Landet ar ett enda stort floddelta. Vi akte till Dhaka, huvudstaden. Staden ar mindre utvecklat an de Indiska storstaderna och inte manga turister tar sig dit. Vi sag inte en enda vasterlanning pa hela vistelsen i Dhaka, forutom en kvall nar vi tog en riksha till Sheraton hotell och tog ut pengar pa deras bankomat. Staden ar hektiskt och cykelrikshor dominerar trafiken. Robin hade varit i Bangladesh tidigare och vi tog in pa samma hotell som han bodde pa tva ar tidigare. Vi saknade guidbok sa vi tog oss runt genom att fraga oss fram tills vi hittade en marknad dar vi lyckades ploja fram en elva ar gammal lonely planet, det fick duga. Efter tva dagar i Dhaka lade sig en slags apati ovar gruppen och vi lag mycket pa rummet. Vi snackade igenpm situationen och kom fram till att alla langtade bort fran storstaderna och kaoset men var inte sugna pa djungel eller delta sa vi bokade in oss pa en buss tillbaka till Calcutta tre dagar senare. John insjuknade tyvarr sa hans Dhakaaventyr slutade i feber. Jag och Robban knallade strangt vidare de sista tva dagarna och jag maste saga att vi fick nog en ganska god overblick pa stan. Vi tog en battur pa floden som rinner soder om staden och gick mest runt bland de fullproppade gatorna. Det blev en del inhandlande av klader. Prisena i Bangladesh var i princip halften av de i Indien vilket redan ar billigt sa Dhakavistelsen blev inte dyr. Robban o jag hamnade en eftermiddag pa ett palats som kallades ”the pink palace”, ett rosa slott/museum. Efter en stunds spankulerande runt i tradgarden markte vi att manniskorna dar var de flesta i parform. Vi kom fram till att det ar har som ungdomarna kommer for att uppvakta varandra. Och tripp trapp trull hade Robin charmat upp en lokal flicka, eller det kanske var tvartom. De utbytte information och vi lamnade platesen och Robin lovade att ringa samma kvall. Vi hade hela tiden trott att tjejer inte tar insiativet och till och med inte far prata med killar om inte det ar sanktionerat av familjerna. Detta visade sig vara helt fel och mina fordommar fick sig en knapp. Bangladesh ar ett muslimskt land med en klick hunduer och kristna. Manniskorna var verkligen inte vana att se vasterlanningar och om vi stannade mer an en minut pa en plats hade det samlats en lite folksamling kring oss som mycket nyfiket iaktog var aktivitet. Fragan ”Your county?” svarade vi pa sakert 100 ganger. Vi fick skaka mycket hand och folk hojtade och tjoade nar vi gick eller akte forbi.

John frisknade till sista kvallen och vi hoppade pa bussen tillbaka till Calcutta igar morse. Idag bokade vi in oss pa ett tag till Gaya, det ar en stad vi maste igenom for att ta oss till Bodgaya, platsen dar Buddha nadde upplysning.

Nu masta jag springa ivag och packa ihop for taget gar om tva timmar. Jag lagger upp lite bilder fran Dhaka nedan.

trafik

Trafiken i Dhaka

p1010211.jpg

Dhaka, soderifran

p1010222.jpg

Robin’s enjoying the ride

p1010228.jpg

En utav de tranga gatorna vi knalla genom.