Update, Varanasi, Agra and a little bit of Delhi

Det var ett tag sedan sist. Vi befinner oss for tillfallet i Delhi, i ett omrade som heter Mainu Ka Tilla, aven kallar Tibetan refugee town. Oradet ar lugnare an main bazaar, dar de flesta tursiter hanger. Visiten ar endast en transit mot nordligare breddgrader men vi passar ocksa pa att vila upp oss innan vi drar till Jammu och Kashmir.

Sedan det sita inlagget har vi besokt Varanasi och Agra. Varanasi var lugnt den galnaste staden jag varit i. Floden, Ganges, ar hjartat i staden, den ar helig och ett dopp i floden skoljer bort ens synder, sags det. Vi tog in pa ett hotell precis vid floden, efter att ha spenderat forsta natten pa ett guesthouse i nagon grand som var omojlig att hitta nar solen gatt ner.
Gatorna narmast floden ar valdigt tranga och paminner om tvargatorna i Gamla Stan. Har knallade vi runt och slapp den tyngsta trafiken som varit sa pataglig den senaste manaden.
Ghattarna ar en central del av Varanasi. En ghat ar en lang trappa som leder ner i floden, dar samlas religiosa manniskor for sina rituella bad, men ocksa de som bara vi svalka sig. Floden ar dock enormt smutsig. Pa kvallarna halls gudstjanster och det spelas religios musik.
Det finns aven de sa kallade ”burning ghats”, har kremeras avlidna for att uppna befrielse fran aterfodelse. Manga kommer till Varanasi for att invanta doden for att sedan bli kremerade vi floden, vilker ar ett sakert kort till fralsning. I Varanasi finns alltsa manga gamla manniskor, de vaknar pa morgonen, gar ner till floden och doppar sig, spenderar sedan resten av dagen med att bara ga runt i stadens tempel och be.
En dag gick vi planlost runt nar vi stotte pa en man, han livnarde sig pa att visa manniskor som oss runt i stadens sma och svaratkommliga horn. Vi slog folje och snart befann vi oss vi en utav dessa burning ghars. Vi fick ett och annat forklarat for oss medan vi sag pa ritualerna. Den doda manniskan fors av sina slaktingar ner till ghaten, dar doppas den och laggs vid trappan for att torka i solen. Nar kroppen ar torr och traet har forberetts laggsa kroppen pa vedhogen och efter en kort ritual tands brasan. Inga kistor forekommer, bara ett tunnt tygskyllke omsluter kroppen. 200-300 manniskor kremerades varje dag vi den ghaten vi besokte. En dod man lades precis under oss och hade borjat formultna ordentligt fick vi se nar famljen lindade in honom i tygstycket. Varje morgon rengors ghaten och askan samlas da ihop och laggs i floden. Det var en valdigt egendomligt att sta dar och se pa nar folk brannde sina anhoriga. Det kandes som man gjorde intrang pa nagot valdigt privat, men ingen verkade ens lagga marke till varan narvaro.
Var guidvan visade oss ett par tempel och det lokala ”bhang-standet”. Bhang ar en kompott av marijuana och diverse bakingredienser, som socker och mjol. Det ar lagligt i Varanasi och anvands av manniskor i religiosa cermonier (aven av barn och ungdomar fick vi veta), men som vilken annan drog som helst fastnar manniskor for det och missbrukar det.
Dar i en grand satt en man i ett igenburat trastand och salde sma kakor och grona bollar. Vi lamnade de djupaste granderna och atervande till ghattarna.
Dagen efter tog jag och Robin en battur till andra sidan floden. John lag kvar pa rummet och sov. Vi tankte besoka Maharaja Fortet men val framme, efter en trevlig battur pa floden, var fortet stangt. Pa vagen darifran gick vi forbi en folksamling som verkade mycket nyfikna pa vad som rorde sig i mitten av klungan. Vi klammde oss in och sag en man som holl lada samtidigt som han holl en lada. (:)) Publiken verkade mycket upphetsad och klappade, tjoade och skrattade medan mannen pratade. Fran ingen stanns oppnade mannen en utav ladarna och drog fram en kobra. Mannen var en ormtjusare och hade massor av ormar med sig. Sakerheten var inte den hogsta heller, ormarna slingrade sig flera ganger ur tjusarens grepp och da loste sig den tatt staende gruppen kvickt. Ormen hann aldrig langt innan mannen hade grepp om den igen. Vi stod ett tag och forsokte hanga med i svangarna nar mannen pratade men folket och tog emot mynt och delade ut trabitar med vilka askadarna gjorde, ja jag vet inte vad. Vi fragade men fick inga svar som vi forstod, de sa bara ”magic” och pekade pa ormarna och trabitarna. Efter att ha gett ormtjusaren hundra rupies bakshish (typ muta eller dricks) for att fa ta ett foto gick vi tillbaka till baten och akte tillbaka till var sida av floden.

Efter fyra dagar i Varanasis hetta och mindre renliga omgivning kandes det som vi behovde lite avkoppling. Sa vi akte till ett fint hotell, lag i deras pool, drack lite ol, tog en steam bath och grabbarna passade pa att bli masserade.

Vi spenderade sex dagar i Varanasi, sedan bokade vi tag mot Agra.
I Agra finns det inte mycket att se hade vi hort, Robin hadevarit dar forut och vi siktade pa ett snabbstopp. Tio timmar spenderade vi i Agra. Vi fixade en rikshakille som kunde kora runt oss till de sevardeheter som fanns, Taj Mahal och ett fort fran 1600. Taj Mahal var mycket storre an jag trodde och det fullkomligt kryllade av folk dar. Pa kvallen stressade vi till stationen fort att hinna med kvallstaget till Delhi, dar vi nu befinner oss

Helig man pa berget i Bodgaya

Utsikt fran berget, pa andra sidan lag staden.

Pa vag till Varanasi

Varanasi, dar korna och tjurarna gjorde precis som de ville.

Ormtjusaren pa andra sidan floden.

Tar mig ett dopp i Ganges, vid ghaten nara hotellet.

Sitarkonsert, musikern var mycket duktig fick vi forklarat for oss och musiken han spelade for oss lat precis som man tanker sig indisk musik, tabla(trummisen) spelaren skymmtar brevid honom.

Robin och John trotta pa perrongen efter en heldag i Agra, taget gar mot Delhi.

Taj Mahal, mycket mycket varmt, det ar inte ofta jag svettas genom sjortan, men dar gjorde jag det, lugnt 40 grader.

Detta har vi pysslat med de senaste dagarna. Har ser vi Robin som jobbar pa brannan, vi befinner oss pa ett finhotell dit vi akte for att nyttja deras pool.

Det var allt for denna gang, idag ska vi boka biljetter till Manali, som ligger i sodra Kashmir. Staden ligger pa runt 2000 meters hojd, sa dar maste vi stanna ett par dagar och bli vana med den tunna luften innan vi forsatter norrat. Altitude sickness eller hojdsjuka kan drabba en om man pressar pa mot for hoga hojder for snabbt.

All the best

Paul